[BIN: 2150]
Bendik og Årolilja
Oppskrift 1911 av Rikard Berge etter Eivind Audversækre, Høydalsmo, Lårdal, Telemark .
1. | Om dagjen rei Bendik i skogjen ut han ville skode møy han va' kje lagje ti atte kaama aa derfor so lod han døy. - Aarolilja hvorfor saaver du so lengje.- |
2. | Om dagjen ri Bendik i - - skode viv, han va' - - lod han liv. |
3. | Bendik va' kje i kongjens gar'e meir'e hell maanane tvo. Han la seg ti mæ kongens datteri uti so stor 'n elskov. |
4. | Kongjen lout byggje gullbrattine baade bratte aa breie. "Dersom noken tore gullbroutine trøa han sko ette vaandom1 leitas." |
| 1Vondom |
5. | Aa k. lout byggje gullbrattine baade bratte aa haage - gullbrattine trøa han sko vel live laate. |
6. | Ti so svara han onge Bendik; han sto ikkje langt derifraa: "Eg tore gullbrattine trøa foruden kongjens raair." |
7. | Om dagjen ri Bendik i skogjen ut han veider den hvide raa, om naatte søv han hos jaamfruen sin, det gjælder ----. |
8. | Om dagjen - - hvide Kind om naatti - alt onde den hvide lind. |
9. | Inn so kjem 'n liten smaadreng han seie tidende ifraa: "Bendik hev'e gullbrattine trøtt foruden kongjens raair. |
10. | Aa de va' no den danske kongen han slo sin neve mot bor: "Bendik sko inkje live njote om 'n vant allverdens jor." |
11. | So sette di onge Bendik i fangehuset inn, de rann so salte taarir paa Aaroliljas blege kjinn. |
12. | Fram kaam 'o Haarolilja falt fyri sin fader paa knæ: "Aa høyre du de du sælaste fare, aa fangjen so gjev'e du meg. |
13. | "Gaa ifraa meg Haarolilja eg vi' deg inkje høgre, de sømer so ille mitt goe sværd i kvindeblo aa røre." |
14. | Aa di ba fe 'n onge Bendik alle dei som konna, mannen ifraa manheimen aa fiskjen paa havets bunnar. |
15. | Aa di - som hadde liv aa trei ol - o skogjen aa bloman' i fagraste li. |
16. | Aa di - - som hadde maal fuglen paa villan kvisten aa dyri paa skogjen laag. |
17. | Fram so kaam 'o danske draanning falt fyri sin herre paa knæ: Aa høyre du de du sælaste far, aa vi' du no vita mi bøn! |
18. | Du tok meg ut o' min faders gaar, foruden min faders raad, aa hver den bøn som eg deg ba sill alltid vera ja. |
19. | Ja kvor den bøn som du meg be sko alltid - foruden Bendik han skal live laate, de gjeng eg aldrig ifraa. |
20. | Fram kaam 'o Haarolilja bar ljos paa altarbor, daa spratt belte av H - aa hjartae flout i blo. |
21. | Bendik la di sonnan Haarolilja noran der voks upp paa deires gruftur so fagre liljeblomar. |
22. | Aa der voks - so fagre liljeronnar, dei krøkte seg ivi kjyrkjetaarne der stend'e dei kongjen ti domar. |
23. | Der voks - liljegreinir kjyrkjetaarne - kongjen ti meinar. |
24. | Ja ha' eg visst detta i gjaar at elsku ha' vore so kjær, so ha' kje Bendik silt live laate for alt det paa jori her æ. |
25. | Fram kaam danske draanningji rann taarir paa syllspente sko: Gud forlaate deg herren min siden efter so æ du go. (a) Lounde kjørkje i skaane den æ tekte mæ bly, "Bendik sko inkje live njote om den vor' 3 gaangur ny. (b) L - - mæ gull - njote - full. (c) Eg tikje so nær eg sit'e hjaa deg som eg sat uti solskjins hjarta, naar eg aa du me finnas at daa gleas baa hug aa hjarta. (d) Eg tikje so = nær eg sit'e - - solskjins hjarte Naar eg aa du me skjyljas at de rivnar baa hug aa hjarta. (e) Eg tikje so vent om ditt gule haar som epli dei renn paa kviste sæl æ den som deg maa faa, Gud bedre den som sko deg misse.
|