[BIN: 1792]

Jeg lagde meg så silde.
Ole Vellan.
Herr Ole han tjener

(fleire alternative titlar)

Oppskrift udatert av L.M.Lindeman etter ukjent sanger, Valdres .

1. Han Ola han tjent- i Kungens Gaar
Han tènte før Føa og før Klæo
So kom dæ eit Brev ifraa Rosenlund
so (sige) seje at hans Kjærste æ daue.
2. Han Ola han træddø fór Kungens Bord
Han gròrd- al den Tenisten han kunna
So ba han Kungen um at faae L-v
at reis- uti Rosenlunden
3. O Kungen han giæve han Ola te Svar
Dæ kan e no slett inkji gjera
Men sei me kun eit einast- Ord
ko du har uti Rosenlund o gjera.
4. Tiend' æ kaame paa -----
ko over mit hjarta maa flød-
Der æ kaame eit Brev ifraa Rosenlund
So seie at min Kjæreste æ daue.
5. O kjære Hr Ola du maa kji g----
Dæ va daa kji meir el eì Kvinn-
æ kunna ude skjikka dæ so i mit Land
aa du kana faa den ypparst- Grèvinda.
6. Af alt dæ so Kungjen han hava i sit Land
Dæ vil e no slet inkje hava
Men e vil reis- te Rosenlund
O føljì mæ min Kjæreste aat Græften.
7. Og du æ den truast- e har i mit Land
-- alle mine Grèvar o Barona
o de vil e gjéva ein du--Skjænk
-- Hundrede n-rska Kruno
8. Han Ola han sala sin gangan rau
Den raue va so fager og so snilde
So ri-r han ov-r dei nørdiske Fjeld
So ---- so ein Rein kunna fly-g-.
9. Han Ola han kom no te Rosenlund
Der batar sin Hest --- ei Støtt-
So gaar han trast i Ligst-ga ind
kor Frjugo o jomfrugjo grets.
10. Han Ola han gaar i Frjug-stoga ind
Han rei sine Hændar so saar-
O kort eit Sandkorn som paa Gølvet laag
Dæ vædta han mæ sina Taare.
11. Han Ola han sætto se ne paa ein Stol
Bot likøso han vild- søva
Si sørgfuld- Sjel befalt- han Gud
Og derpaa uppgav han sin Aande.
Ekstra opplysninger