[BIN: 1792]
Jeg lagde meg så silde.
Ole Vellan.
Herr Ole han tjener
(fleire alternative titlar)Oppskrift udatert av L.M.Lindeman etter ukjent sanger, Valdres .
1. | Han Ola han tjent- i Kungens Gaar Han tènte før Føa og før Klæo So kom dæ eit Brev ifraa Rosenlund so (sige) seje at hans Kjærste æ daue. |
2. | Han Ola han træddø fór Kungens Bord Han gròrd- al den Tenisten han kunna So ba han Kungen um at faae L-v at reis- uti Rosenlunden |
3. | O Kungen han giæve han Ola te Svar Dæ kan e no slett inkji gjera Men sei me kun eit einast- Ord ko du har uti Rosenlund o gjera. |
4. | Tiend' æ kaame paa ----- ko over mit hjarta maa flød- Der æ kaame eit Brev ifraa Rosenlund So seie at min Kjæreste æ daue. |
5. | O kjære Hr Ola du maa kji g---- Dæ va daa kji meir el eì Kvinn- æ kunna ude skjikka dæ so i mit Land aa du kana faa den ypparst- Grèvinda. |
6. | Af alt dæ so Kungjen han hava i sit Land Dæ vil e no slet inkje hava Men e vil reis- te Rosenlund O føljì mæ min Kjæreste aat Græften. |
7. | Og du æ den truast- e har i mit Land -- alle mine Grèvar o Barona o de vil e gjéva ein du--Skjænk -- Hundrede n-rska Kruno |
8. | Han Ola han sala sin gangan rau Den raue va so fager og so snilde So ri-r han ov-r dei nørdiske Fjeld So ---- so ein Rein kunna fly-g-. |
9. | Han Ola han kom no te Rosenlund Der batar sin Hest --- ei Støtt- So gaar han trast i Ligst-ga ind kor Frjugo o jomfrugjo grets. |
10. | Han Ola han gaar i Frjug-stoga ind Han rei sine Hændar so saar- O kort eit Sandkorn som paa Gølvet laag Dæ vædta han mæ sina Taare. |
11. | Han Ola han sætto se ne paa ein Stol Bot likøso han vild- søva Si sørgfuld- Sjel befalt- han Gud Og derpaa uppgav han sin Aande.
|