[BIN: 0488]

Nøkken som belar

Oppskrift udatert av Hans Ross etter Kari Austegarden, Lognevassdalen, Aaseral, Vest-Agder .

1. Nykkjen han sette seg paa ein Stein
- Vaager upp I edelege Drængi -
so skapte han Kjøt paa tjurre Bein.
- For mi he sovi Tiæ for lengi-
2. So skapte han ein Hest av rennanse Vann
aa Sadel aa Beisl utav kvitan Sand.
3. Nykkin han rei ti Kyrkjegaar
me høge Hatt aa krusa Haar.
4. So batt han sin Hest i Kyrkjering
so gjekk han Kyrkjaa sju Gongi aavigt umkring.
5. Nykkin han gjekk at Kyrkjaa inn
mæ høge Hatt aa Blomankinn.
6. Ti svara Presten fyr Altari staar
aa kaar æ den fremmanne Riddaren fraa.
7. Eg æ no ingin fremmanne Mann
eg æ Kungins yngste Son av Engellann.
8. Ti svara lite Kjersti ho smila unde Skinn
aa gjeve den Kungssonen han va min.
9. Aa Nykkin han vende sin Gangare spak
so sette han Kjersti me sitt Bak.
10. De høyrdest daa so langt av Lei,
aa kossi litæ Kjersti i Vatni skreik.
11. De høyrdest daa so langt paa Land
aa kossi de skreik de Liljevann.

Ekstra opplysninger

Orig. ms. NFS H. Ross 13-15, 36 med overskrift Nykken (Fra Aaserall) (burde være Nykkjen) Oppskrifta kan vera ei original. H. Ross har gjort nokre språklege endringar og merknader: Str.2.1 etter Vann står (Vatn i dagligtale); 4.2 Gongi er retta til Gaangi; ved aavigt står = bakvendt, me Ryggin fyri; under oppskrifta står (kvedet af Kari Austegaren, en kone mellem 70 og 80, i en Aaserals Dialect, men med somme Reminiscenser af Sætesdaldialecten, som var hendes Moders Maal. Saaledes nd og ld hvor Aaseralsmaalet har nn og ll. Forresten "ha-i ho gløymt de mesta" ).
Reinskrift av S. Bugge er send til Svend Grundtvig, DFS XXXII s. 401. Reinskrift NFS M. Moe 75, 73. Prenta i DgF IV s. 814 og i Norske balladar 1973 s. 47-48.