[BIN: 1222]

Folke Algotsons bruderov.
Falkvor Lommansson

(fleire alternative titlar)

Oppskrift 1863 av Sophus Bugge etter Margjit Kjetilsdotter, Mo, Telemark .

1. De va årle um morgenen
når sole den ry i dale
upp stende Falkum Lommanson
han legge på forgyllte sale.
-Den riddaren vågar en live sitt
for en jomfru -
2. Ut so kom hass kjære moer
hun feller dei tårer på kinn
hori agtast du hen idag
du Falkum sönen min.
3. Eg vi' pröve min hommenn
å eg vi' pröve min hest
å eg vi' taka atte vive mitt
som Tostein Davidson hev fest.
4. De va Falkum Lommanson
han seg av gari burtrei
der grodde ikkje grasi på 15 år
ette der gangaren steig.
5. Inn so sprang den liten smådreng
å sa de til igår
her æ ei fær uti vår går
som me inkje kjenne må.
6. De va fruva Vendelin
ho glöper seg igjenom vindauga
so ser ho en Falkum Lommanson
so væl ho han mon kjenne.
7. De taka av meg mitt hovugull
å sete de på eitt anna kvendi
so kjem en inn Falkum Lommanson
han må meg slett inkje kjenne.
8. Inn kom Falkum Lommanson
mæ röde gullband ikring hende
eg helsar deg fruva Vendelin
so væl eg deg monne kjenne.
9. Dæ va Falkum Lommanson
han gjorest i håndo sterk'e
han tok a fruva Vendelin
å lyfte 'a på högan hest.
10. De va Falkum Lommanson
han lyfte på högan hatt
farvæl Tostein Davidson
å hav du gode gonatt.
11. De va no den liten smådreng
- - - - -
her æ en fær uti vår går
som reiser mæ unge brur din.
12. De va' Tostein Davidson
han bleiv so ille av or
han tok den brjone mjö
å spilte den ne ivi bor.
13. Å det var silde om söndags aften
da kvesste de deres spjut
men var årle om mandags morgon
da red den fære ud.
14. Uppå skomehei - - - -
15. De va Tostein Davidson
han reiste heimte mæ blodige saler å tome
Falkum Lommanson spilar for bergje nor
alt med sin elskværdige kone.
Ekstra opplysninger